Ska jag vara rädd eller glad?



Sen jag startade denna blogg har jag fått minst fem mail om dagen av tjejer som mår dåligt. Jag vet inte om jag ska vara glad eller livrädd.

Glad för att ni litar på mig, vågar öppna er och blotta mörka hemligheter. Hemligheter som ni knappt erkänt för er själva. Glad för att jag får positiv respons och för att flera av er har lovat att söka hjälp tack vare mina ord. Glad för att jag får göra det jag brinner för - hjälpa människor att ta sig upp från den djupaste botten där jag själv har varit och nästan drunknat i flera år.

Eller livrädd för att ni är så många. Livrädd för att jag får mail av tjejer som mår så pass dåligt att dom överväger självmord. Jag vill bara krama er allihopa och säga att det blir bra.

Men jag har bestämt mig för att vara glad. För om jag är rädd så hjälper jag ingen. Jag vill att ni allihopa ger mig en chans, så ska jag visa er varför ni ska välja livet istället för sjukdomen. Och jo, det går att välja. Men det är ni själva som väljer, jag kan inte göra det åt er. Det enda jag kan göra är att putta er lite i rätt riktning. Få er att tänka om och tänka rätt.

PS: Om man mailar mig och inte får svar direkt så är det inte för att jag ignorerar mailen utan för att jag har så fruktansvärt många mail att besvara och jag vill göra det ordentligt så jag kan sätta mig in i situationen och formulera ett personligt svar till varje person. Som sagt, jag svarar på alla, det kan bara ta lite tid : ) Fortsätt maila och vill ni "prata" av er eller kommer på något mer ni vill ha sagt så skicka flera. Och kom ihåg - inga frågor är dumma!
 anorexi@hotmail.com <--




Namn:
Spara uppgifterna?

Mailadress: (publiceras inte)

Blogg:

Kommentar:

RSS 2.0