Vad som händer med kroppen när man kräks



Det som många inte vet vad gäller kräkning är att om du äter och spyr så försvinner bara ca 60-70% av maginnehållet. Resten hinner kroppen ta upp. Ur viktminskningssynpunkt är alltså detta ett väldigt dåligt alternativ. Men många som börjar kräkas kan inte sluta. Vissa gör det kanske efter varje måltid, vissa hetsäter och spyr och vissa gör det kanske bara någon ensaka gång. Kroppen tar skada oavsett hur ofta man gör det, men ju mer man gör det desto större blir skadorna.

Många borstar tänderna efter att dom kräkts för att folk inte ska märka. Detta ska man INTE göra! Saltsyran från magen fräter sönder tändernas emalj vilket leder till tandlossning.

Bulimi är ganska svårt att dölja. Svårare än man tror. Folk märker om man springer iväg på toa efter varje måltid, har röda tårade ögon eller luktar spya. En annan grej man kan se på en person som kräks är att spottkörtlarna sväller. Man svullnar då längs käkens undersida och en bit upp på kinden. Svullnaden försvinner dock några veckor efter att man har slutat kräkas, så det är inget farligt.

Att energi och näringsämnen försvinner är ju givetvis inte bra, men man förlorar även mycket vätska. Vätskan i maginnehållet innehåller LIVSVIKTIGA ämnen (elektrolyter, klorid, kalium och natrium). Dessa ämnen behöver kroppen för att fungera. Biverkningar på exempelvis kaliumbrist är att man får stickningar och myrkrypningar i armar och ben. Om man får det är det väldigt viktigt att ge kroppen kalium för om man inte gör det så är nästa stadium att man får kramp i armar och ben. Det tredje är att hjärtat hugger. Det är, som ni säkert förstår, livsfarligt om hjärtmuskeln och andningsorganen inte får nog med elektriska impulser. Det kan leda till att hjärtat stannar.

Jag ska berätta hur man slutar kräkas och vad som händer i kroppen då senare.


Postat av: JUST ANOTHER CRAZY BLONDE - WITH JUST ANOTHER STUPID BLOG

Usch. Jag förstår inte hur man kunnat göra sådär mot sig själv.....



Jag är glad att jag har mina tänder kvar!

2010-01-20 . 14:52:16
Blogg: http://spindeltjejen.wordpress.com
Postat av: Linda

det är så hemskt att se det skrivet såhär, men det är ju precis så sanningen är. gah, fattar inte varför man fortsätter att utsätta sin kropp för detta..

2010-01-20 . 16:51:49
Blogg: http://lindali.bloggplatsen.se
Postat av: Elina

http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?td=20100122&tem=5&und=26&art=198



Om man redan vet att man hetsäter/tröstäter för att man har så höga krav på sig själv och lider av usel självkänsla och prestationsångest, och varje gång lovar att det är den sista, och dagen efter alltid börjar med att träna 2 timmar och bara dricka kaffe och looovar att banta ordentligt denna gång - men rätt var det är sitter där och trycker i sig en hel limpa med tjocka lager smör på igen ett par dagar senare... Vad gör man för att SLUTA?



Jag VET att varje gång jag blir stressad i skolan, så hetsäter jag. Jag VET ju det. Men hur slutar jag med det? För jag VILL ju inte, jag vill ju bli smal... Men jag får sån ångest och kan verkligen inte låta bli när jag har sådan prestationsångest över skolan :S



Det låter skitdumt.. jag vet... "det är bara att sluta"... men om man inte kan?



Måste man gå till psykolog för att bli frisk? Skulle tycka det var så pinsamt, jag är ju inte smal och ingen skulle kunna gissa att jag har en ätstörning för jag ser inte sjuk ut... Alla tror jag äter nyttigt och tränar lagom och är hälsosam och så, men det de inte vet är att jag är allt annat än hälsosam och jag vet om det själv och vill inget hellre att sluta. Men jag KAN inte! För jag VILL ju bli smal, men varje bantning leder till hets så fort jag misslyckas med minsta lilla sak... jag är så trött på detta! :( Men jag vågar inte ta kontakt med läkare heller (är dessutom över 20 och student, dåligt med pengar...), för jag är rädd att de bara komemr skratta åt mig och inte ta mig på allvar. Knappt de som är underviktiga får ju hjälp, hur skulle de kunna ta mig seriöst lixom..

2010-01-22 . 22:57:57



Namn:
Spara uppgifterna?

Mailadress: (publiceras inte)

Blogg:

Kommentar:

RSS 2.0